Behöver du mer kunskap, inspiration eller handfasta råd? Gå en kurs hos Ekoplantan! I år har vi ett späckat kursprogram, både i samarbete med studieförbund och i egen regi.

Odla i hobbyväxthus

Du får lära dig knepen som gör att du lyckas med din odling av tomater, gurka, paprika och andra grödor i ditt växthus. En praktisk kurs för dig som ska skaffa växthus eller som redan har ett. Vi träffas en gång i månaden med start i april, följs åt under hela odlingssäsongen och avslutar i oktober.

Tisdagar kl 17.30-19.45.
Datum: 21 april, 19 maj, 16 juni, 14 juli, 11 augusti, 8 september och 6 oktober.
Pris: 1 500 kr.
Anmälan och mer information om kursen: Ekoplantan

Skapa en örtagård

Med en egen örtagård kan du sätta smak på varje måltid och ger samtidigt fjärilar, humlor och bin en fristad i din trädgård. Denna kurs riktar sig dig som vill lära dig mer om hur man odlar kryddväxter och vill få inspiration och kunskap för att anlägga och sköta en egen örtagård. Kursen ges i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan.

Måndagar varannan vecka, kl 17.30-19.45.
Datum: 27/4, 11/5, 25/5 och 8/6.
Pris: 750 kr.
Anmälan och mer information om kursen: Studieförbundet Vuxenskolan

Anlägg en potager – en dekorativ köksträdgård

Potager är det franska ordet för köksträdgård, en kombinerad nytto- och prydnadsträdgård. Denna kurs riktar sig dig som vill odla grönsaker och kryddor på ett vackert sätt i trädgården och få inspiration och kunskap för att anlägga och sköta en egen potager. Kursen ges i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan.

Kurs 1: Tisdagar varannan vecka, kl 17.30-19.45. (fullbokad)
Datum: 28 april, 12 maj, 26 maj och 9 juni.
Pris: 750 kr.
Anmälan och mer information om kursen: Studieförbundet Vuxenskolan

Kurs 2: Måndagar varannan vecka, kl 17.30-19.45.
Datum: 2o april, 4 maj, 18 maj och 1 juni.
Pris: 750 kr.
Anmälan och mer information om kursen: Studieförbundet Vuxenskolan

Gör ditt eget örtsalt!

Mitt i sommaren när kryddväxterna är som vackrast och det surrar av fjärilar och bin i örtagården är det dags att skörda. Vi lär oss hur olika kryddväxter smakar och doftar och vad de kan användas till. Vi gör örtsalt av färska örter, som du får ta med dig hem. Kursen ges i samarbete med Folkuniversitetet.

Tisdag den 23 juni kl 13-16.
Pris: 500 kr + kostnader för material ca 100 kr.
Anmälan och mer information om kursen: Folkuniversitetet

Fyll kryddskåpet!

Vi lär oss mer om örtkryddor och hur man kan använda dem i maten. Vi skördar färska buketter av olika kryddväxter i örtagården och lär oss hur man torkar dem så att smaken bevaras. Buketterna får du ta med dig hem. Kursen ges i samarbete med Folkuniversitetet.

Lördag den 27 juni kl 13-16 eller torsdag den 2 juli kl 13-16.
Pris: 500 kr + kostnader för material ca 100 kr.
Anmälan och mer information om kursen den 27 juni: Folkuniversitetet
Amnälan och mer information om kursen den 2 juli: Folkuniversitetet

Gör ditt eget örtte!

Detta är en kurs för dig som vill göra ditt eget te. Vi skördar örter och blommor i örtagården och lär oss om smaker som passar bra ihop. Vi provsmakar olika teblandningar. Dina skördade örter får du ta med dig hem. Kursen ges i samarbete med Folkuniversitetet.

Tisdagen den 30 juni kl 13-16.
Pris: 500 kr + kostnader för material ca 100 kr.
Anmälan och mer information om kursen: Folkuniversitetet

Ta vara på tomaterna

Senare i september/oktober planerar jag att ha en kurs i hur man tar vara på tomatskörden på olika sätt genom torkning, konservering och inläggning. Ta gärna kontakt med mig på info@ekoplantan.se om du är intresserad.

Mjölksyrning av grönsaker

Mjölksyrning är ett bra sätt att ta hand om skörden. De flesta grönsaker kan syras och jag gör gärna färdiga syrade sallader av broccolo, bönor, morotsslantar, smålökar och andra grönsaker. Och surkål förstås! Och grovrivna morötter med kumminfrön… Vill du lära dig mer om mjölksyrning? Kursen planeras till september/oktober. Skicka gärna ett mejl på info@ekoplantan.se i så fall.

Det här gäller för alla kurser

Kurserna sker utomhus i Ekoplantans örtagård och trädgård eller i växthuset. Klä dig alltså efter vädret! Ekoplantan ligger en mil sydväst om Torsås, mellan Kalmar och Karlskrona. Hitta hit med hjälp av karta. Fika med smaker från örtagården ingår i alla kurser. Ingen av kurserna kräver några förkunskaper – alla är välkomna!

Vinterodlingen har hittills klarat sig fint, trots en period med -10 över jul och nyår. Nu kommer en ny kall period och jag passade på att ta en titt under täcket idag. Det lever och mår gott där under. Marken är täckt med någon decimeter halm för att hålla jorden fri från tjäle. Ovanpå den ligger ett lager 3-skikts bubbelplast och ovanpå det två lager fiberduk.

Blomkålen Di Sicilia Violetto ser fint ut. Den ska övervintra och ge en tidig skörd hade jag tänkt. Likaså blomkålen All The Year Round, en tidig skörd var det tänkt. Hittills har jag bara behövt plocka bort de yttersta bladen och det var efter förra köldperioden. De bladen fick frostskador för jag hade täckt dåligt.

Mangold kan vi skörda om vi vill. Nu är ju frysen full av mangold så den här plantan får ge färska, späda skott i vår i stället.

Jag läse att elefantvitlök vill ha en lång säsong så jag planterade tre stycken i växthuset. Vi får se hur det går, kanske blir det för varmt?

Svartkålen har det fint…

…liksom den violetta grönkålen Curly Scarlet. Det växer inte mycket så här mitt i vintern och jag skördar inte mer nu heller. Hoppas på tidiga vårskott i stället!

Färsk persilja vill man ju inte vara utan!

Vinterpurjolöken verkar också trivas. Bladen fick lite mögel i spetsarna under den fuktiga senhösten så jag klippte ner dem lite.

Vintersalladen som frösår sig varje höst är en välkommen gäst. Här är ”dagiset” som jag tar plantor från när jag ska plantera ut lite mer. Den har till och med frösått sig uppe på lecablocken!

Du kanske tycker det ser glest ut bland plantorna i halmen men mellan all kål, purjolök och andra plantor i vinterodlingen växer vintersallad som jag skördar vid behov. Just nu är det också täckt med halm inför kommande kyla.

Jag känner mej nöjd med årets vinterodling så här långt, men kommer att göra lite annorlunda nästa vinter. Det behöver finnas mer att skörda till både oss och djuren! Det kommer en utvärdering men jag vill gärna att det ska gå någon månad till för att se vad som kommer i gång att växa och när!

Vinterodling 2014-2015

1. Vinterodling i tunnel och växthus (13 augusti)
2. Hur går det med vinterodlingen? (18 september)
3. Vinterodlingen börjar planteras (26 september)
4. Skördetid i vinterodlingen (5 december)

Bäst att kolla sina förråd då och då. Särskilt lökförrådet. Dåliga lökar ska inte ligga kvar i papperskassen!

Matlöken mår bra och vi har fortfarande en del kvar. Tur det! Det är ju inte ens februari än. Men hur är det med sättlöken? Om du följt mina experiment med att odla egen sättlök från ekologiskt frö så är du kanske nyfiken på hur den har det?

Jag började odla lökfrö till egen sättlök 2013. Det kan du läsa om här. Då var det fortfarande svårt att få tag på ekologisk sättlök i Sverige. Hur den växte och hur det gick står det mer om här och jag skriver även om hur jag sådde fröna till årets sättlök.

Det som inte funkade var att lagra den röda sättlöken. Förra vintern hade jag all sättlök i dagsljus, i trådkorgar i pannrummet. Den röda torkade ihop och det blev bara skal kvar medan den gula var hur fin som helst ända till våren. Den här vintern har jag all sättlök i papperskassar i ett kallt och mörkt vindsförråd som håller kring 10-15 grader. Dags för en koll!

Giant Stuttgart ser fin ut. Den är en välkänd sort från Tyskland som är känd för sina plattrunda lökar med ett gyllene ljusbrunt skal. Vitt kött och fin löksmak enligt Runåbergs fröer. Dessutom har den en utmärkt hållbarhet som lagrad. Stuttgart används ofta för sättlöksproduktion vilket ju passar perfekt. Jag vände på lagret så att de som låg överst nu ligger underst med tanke på tryckskador och jämn fuktighet. Att ha blasten kvar verkar ge lite stötdämpning.

Storleken är bra tycker jag.

Rijnsburger ser lika fin ut och även den lär vara utmärkt till sättlöksproduktion. Lökarna är runda och smalhalsade. Skalet är kraftigt och halmfärgat och omsluter ett fast, helt vitt kött. Bra lagringsegenskaper har den också. Så bra för en självhushållare som vill ha egen lök hela året!

Red Baron… jag var beredd på det värsta men här finns inga torra lökar alls. Jippi! Runåbergs fröer skriver att det är en vacker, rund till något plattrund, glänsande mörkt blodröd lök för färskkonsumtion och lagring över vintern fram till mars-april. Den har ett kraftigt skal och ett mycket högt torrsubstansinnehåll. Halsen är smal och lättorkad och det milda och söta köttet är väl genomfärgat. Red Baron är en medelsen rödlök av bästa kvalitet.

Bra storlek även här.

Nu ska den ju ligga två månader till innan jag sätter den kring 1 april, men om den klarar det här bra och sen växer fint utan att gå i blom, så vet jag precis hur jag ska göra i år. Sådd den 3 juni är i alla fall redan inskrivet i odlingskalendern!

Nu är det bara en vecka kvar innan jag ska så i växthuset. Snön som nyss låg vit och fin har börjat töa bort. Växthuset är i vila men fullt av vintergrödor (läs mer om min vinterodling här). Så fort solen visar sig stiger temperaturen rejält där inne och jag har vattnat en gång i år och det var när temperaturen utomhus steg till 10,9 grader och solens strålar värmde upp växthuset till närmare 20 grader.

För ett år sen följde jag Anna-Maj Hermansson Wandts råd om att odla tidiga grönsaker i kallväxthuset i boken Ekologisk odling & självhushåll – på kvinnligt vis (sidan 118 och framåt). Hennes tidsangivelser är anpassade för zon 1 men jag körde med samma datum i zon 2-3 som jag har. Förra våren var tidig och jag var helnöjd med resultatet! Har du en tunnel kan du så där lika väl som i ett växthus.

Som jag längtar efter krispiga primörer! Här är en del av förra årets skörd i början av maj.

En av de där varma dagarna förra veckan tog jag bort bubbelplasten och halmbädden som ligger som ett isolerande lager under fiberduken. Nu ska solen värma upp den mörka jorden!

Att göra den 20 februari

• så direkt i bäddarna.
• så i pluggbrätten för utplantering i växthuset om en månad.

Det som ska sås direkt gör man i rader mellan de tänkta huvudgrödorna, som i mitt fall är tomater, paprika, gurka, melon, äggplanta och chili. Jag ska så rucola, spenat, rädisa, majrova, sockerärt (busk), morot och sätta några vitlöksklyftor och sättlök (den egna som jag odlat från frö förra året). Bara lite av varje. Vintersallad har jag redan i växthuset så det behöver jag inte så. Den frösår sig fint varje höst helt av sig själv!

De tidiga grödorna kommer att ta rätt mycket plats men det går ändå att plantera huvudgrödorna så småningom. Skulle det kännas trångt är det bara att skörda lite mer!

Kom ihåg från förra året

• gödsla inte rädisor, sockerärtor och majrova för mycket.
• sätt fler vitlöksklyftor.
• strunta i daikon, mer rädisor i stället.

I ett pluggbrätte ska jag så asiatiska bladgrönsaker, spetskål och några sorters sallad. Jag sår 2-3 frön i varje plugg och kommer att klippa bort alla utom en när de kommit upp. Jag sår både huvudsallad, cossallad och ekbladsallad. Craquerelle du Midi är en lite frosttålig sallad som jag ska prova i år. Förra året sådde jag även grönkål, blomkål och mangold men det har jag redan i bäddarna sen vinterodlingen. Pluggbrättet ställer jag inomhus och täcker med plast så att jorden hålls lagom fuktig. Så fort det grott ställer jag det lite svalare men väldigt ljust.

Kom ihåg sen förra året

• så mer spetskål och sallad.
• förlultivera salladslöken i stället för att direktså den.

Det sista jag gör är att vattna i markbädden och täcka med så mycket fiberduk som kylan kräver. Jag tänker ungefär så här nu i februari när halm och bubbelplast är borttagen:

• plusgrader dag och natt = ingen fiberduk
• plusgrader dag och ett par minus på natten = ett lager fiberduk på natten
• plusgrader dag och mer än – 5 på natten = dubbel fiberduk på natten
• minusgrader både dag och natt = dubbel fiberduk hela tiden

Att göra den 20 mars
Plantera ut de förkultiverade plantorna.

Blir du nyfiken på Anna-Maj, hennes stora erfarenhet av odling och självhushållning och vad som menas med att odla på kvinnligt vis, kan du ladda ner och läsa boken gratis.

Kallväxthuset förra året (2014)

1. Tidig start i växthuset (20 februari)
2. Hur går det i kallväxthuset (8 mars)
3. Utplantering i kallväxthuset (20 mars)
4. Skördetid i kallväxthuset (9 maj)
5. Säsongsbyta i kallväxthuset (12 juni)

Så gott det är att komma in i det vindstilla växthuset när det blåser kalla vindar ute. Sen jag tittade in sist och kollade min vinterodling så har det faktiskt satt igång att växa. Det knoppas och bullar till sig och skjuter nya skott. Ljuset i kombination med temperaturen är tydligen bra. Jag funderar: ska vinterpurjon växa sig stor eller gå i blom? Kommer de små mangoldplantorna att förstå att det är år 2 och börja blomma? Blir det stora, fina blomkålshuvuden på plantorna eller små förkrympta huvuden på grund av kylan? Många frågor och inga svar än. Spännande är det. Men jag skulle ju skriva om första vårsådden i kallväxthuset!

Först fick jag rensa landen eftersom jag hade täckt med kornhalm. Massor av korn hade grott och skjutit små fina skott. Säkert ätbart, men inte just idag. Nej, jag rensade bort kornet och det lilla ogräset som fanns. Det ligger fortfarande ett litet lager halm kvar mellan plantorna. Bra, det håller fukten kvar i jorden.

Sen sådde jag direkt i markbädden medan jag försökte se framför mig hur tomater, paprika och andra plantor ska få plats mellan sådderna. Det var inte helt lätt eftersom det är rätt mycket plantor i och med vinterodlingen. Men vad tusan, blir det trångt är det bara att skörda och äta upp! Jag sådde:

• 20 st sockerärt Norli
• några decimeter rucola
• någon meter spenat Bloomsdale LS (mycket av spenaten jag sådde på senhösten har precis börjat gro)
• några kvadratdecimeter blandade rädisor, bredsådda
• några decimeter majrova Red Round
• en halvmeter morot Amsterdam Forcing
• en halvmeter morot White Satin
• 10 vitlöksklyftor
• tre små områden med sättlök från egen odling (ej värmebehandlad – hur ska det gå? Kommer den att gå i blom?), 20 st Giant Stuttgart, 20 st Rijnsburger och 20 st Red Baron

I ett pluggbrätte med 60 pluggar sådde jag två frön i varje plugg:

• 6 pluggar bladsallat Senorita
• 6 pluggar ekbladsallat Pasha
• 6 pluggar ekbladsallat Veredes (dyrt frö, men kanske den bästa av all ekbladssallat med smörig smak, enligt Lindbloms Frö. Kunde jag låta bli?)
• 6 pluggar romersk sallat Little Gem (en stående favorit)
• 6 pluggar romersk sallat Craquerelle du Midi (kompakta plantor med mörkgröna blad och tätt inre, skördefärdig efter ca 55 dagar. Kan odlas hela säsongen och tål några graders nattfrost. Låter som en bra sort!)
• 6 pluggar sallat Amaze (ett par plantor hade faktiskt övervintrat i växthuset. Något köldtålig med andra ord!)
• 6 pluggar sallat Sweetheart
• 6 pluggar Asiatiska blad
• 4 pluggar spetskål Filderkraut
• 4 pluggar spetskål Vysocke
• 4 pluggar spetskål Express

Ett brätte med salladslök av sorterna Guardsmen, Noordhollandse Bloedrode och Ishikura Long.

De båda brättena tog jag in så de får gro och växa till sig före utplantering om en månad.

Om jag inte hade haft flera fina plantor av blomkål, mangold och grönkål som övervintrat hade jag sått det också.

En rejäl vattning med ljummet vatten (vilken lyx för de små fröna) och sen är det bara att vänta. Förra året tog det 14 dagar för rädisorna att titta upp och det blir i så fall den 6 mars.

Jag hade tänkt ta några bilder men på kameradisplayen stod det ”battery exhausted”. Utmattning… jag vet hur det känns. Det blev bildfritt i dag.

Mina sådder är gjorda i zon 2-3. Det är kul om ni vill dela med er av era egna tidiga sådder så vi får se hur det går i olika odlingszoner!

Att ta vara på det som finns i min omgivning är en av mina drivkrafter. Särskilt det som finns väldigt nära. När jag går omkring här på gården så ser jag så mycket som man kan använda. En del ligger redo och färdigt att tas i bruk, annat känns som ett stort motstånd. Gödselhögen till exempel. Vilken fantastisk resurs – men så stor och jobbig att hantera med enbart handkraft. Och vi arbetar mestadels för hand och har varken traktor eller grävare. Men gödsel måste inte först transporteras till gödselhögen för att sen köras iväg till odlingarna. Man kan skippa ett mellanled. Sånt gillar jag. Det är tungt nog ändå att driva en gård för hand, även om just vår gård är väldigt liten.

Nu var det dags att gödsla ur golvet i gässens hus. När man inte genast gör vad man ska finns det möjlighet för flera andra behov att haka fast i själva ursprungstanken:

1. som att jag behöver fler möjligheter till avhärdning av plantor på våren,
2. och lite mer uppvärmning i tunneln under mars-april.
3. Kisstunnan i utedasset behövde tömmas.
4. Lite bättre arbetshöjd för rygg och knän i odlingarna vore skönt.
5. Mer jordvolym i tunneln behövs också. Visserligen har jag jordgolv men det är rätt gott om stora stenar i det där golvet och en pallkrage på höjden är för lite.
6. En smidigare logistik vad gäller gödsel vore ju både arbetsbesparande och praktiskt.

Vi har lite olika sorters djur på gården och både getter, kaniner och gäss har halm som golvmaterial. Gödsel + halm = varmbänk!

Jag såg mej omkring, hittade lite spillvirke (det är bra med en stor lagård – den rymmer mycket!) och byggde en låda 1,7 x 1,2 x 0,6 meter. Ungefär lika stor som två ordinära pallkragar på bredden och tre på höjden, totalt sex pallkragar. Lådan byggdes med tre fasta väggar och reglar som sticker upp ca 20 cm ovanför lådan. Här spikades brädorna fast på utsidan av reglarna.

Den sista väggen ska vara lös så att man lätt kan skyffla in och ut material vid behov. Den nedersta plankan på den väggen skruvades fast från insidan för att hålla ihop lådan i rätt storlek och ändå lätt kunna tas bort vid behov.

På det sättet kan resten av brädorna ställas lösa ovanpå den fastskruvade efterhand som man fyller lådan. De pressas ju utåt mot regeln av lådans innehåll och sitter ordentligt fast.

Lådan placerades i tunneln där det tidigare stått två pallkragar och genast blev det tre gånger så mycket odlingsvolym och en plats för plantor med stort behov av varm och djup jord. Jorden i en upphöjd låda värms ju upp fortare.

Den som ser sig omkring lite på bilden ser att det är dags att skura den av alger gröna utsidan av tunneln!

De två pallkragar som blev över satte jag på en annan pallkrage i tunneln och vips blev den tre kragar hög, fylldes med jorden från de andra två och fick bekväm arbetshöjd.

Eftersom vi inte har hästar och därmed ingen hästgödsel så tog jag vad jag hade av färsk gödsel och halm. Jag varvade gässens golvmaterial med kaninernas (så blev även deras hus utgödslade) och la till lite färsk hönsgödsel (det översta lagret under sovpinnarna i hönshuset). Jag packade materialet genom att promenera runt lite på det, tömde ur kisstunnan och vattnade med lite regnvatten. I dag, dagen efter att jag gjorde varmbänken, är tempen 5,0 grader i luften och 7,5 grader en decimeter ner i varmbänken.

Mina fem behov då? Jo, jag tänker så här:

1. Runt de extra höga reglarna i lådan kan jag sätta en genomskinlig plastremsa och ett lock ovanpå. Då får jag ett bra utrymme att avhärda även lite högre plantor på innan tunneln är tillräckligt varm på våren. Tomatplantor till exempel. Lite undervärme gör susen för rötterna.
2. Varmbänken kommer (om den fungerar som den ska) att ge lite extra värme i tunneln under sex veckor när det behövs som bäst. Och framför allt jämna ut temperaturen mellan dag och natt under den kalla våren. Det gör att mina övervintrade kryddplantor mår lite bättre. Våren är mycket tuffare för dem än vintern.
3. Nu blir det lättare att välja utedasset framför innedasset och jag slipper kissa i dricksvatten.
4. Arbetshöjden blir upphöjd och mer bekväm.
5. Jordvolymen blir tredubbel på höjden. Nu kan jag odla i princip vad som helst.
6. Jag slipper köra gödseln i skottkärra från lagården till gödselstacken för att något år senare köra den från gödselstacken till tunneln. Ryggen gillar det!

Priset för detta då? Virket är återanvänt och kostade ingenting. Spik och skruv är återanvänt. Jag brukar köpa träskruv som håller för utomhusbruk. När mina odlingslådor ”tar slut” så skruvar jag ur skruvarna och använder dem igen. Jag återanvänder även spik. Det är ganska lätt att göra en krokig spik rak med hjälp av hammare och ett hårt underlag. Den extra tiden det tog att bygga lådan var några timmar inklusive några felsteg. Gödsla ur och tömma hinken var ju sånt jag ändå skulle göra. Det kändes som om jag fick väldigt mycket bra saker gjort på en gång.

Sen kan jag ju odla i lådan dessutom. Vilken bonus! Kanske hinner jag med en omgång sallad och rädisor innan det är dags att avhärda tomater? Särskilt som tomaterna inte ens är sådda än!

Strunt i väderleksprognosen som pratar om vinterväder med snöbyar och flera minusgrader, det är dags för utplantering i kallväxthuset!

Sallad, spetskål och asiatiska blad har växt fint i sitt pluggbrätte, liksom salladslöken. Sista veckorna har de stått i tunnel och frodats. Fiberduk har förstås behövts på natten för vi har haft ner till -5 grader vissa nätter och då blir det kallt även i en tunnel.

Det är inte mycket plats i växthuset eftersom min vinterodling har bestämt sig för att sätta fart. Ta bara den här fantastiska skapelsen, broccoli Red Arrow, sådd sent i somras och övervintrad med bravur!Jag längtar efter att få sätta tänderna i det där toppskottet! Sidoskotten ser också väldigt lockande ut, om än små…

Men det går alltid att knö ner en planta till, eller hur? Så mellan broccoli, vinterpurjolök, spetskål och annat pular jag ner massor av sallad och ännu mera spetskål.

Löken jag satte den 20 februari har börjat titta upp, liksom sockerärtor, rucola, rädisor, majrovor och spenat.

Men det syns ju knappt mellan de stora plantorna som såddes sent i somras. Trångt men mysigt! Varför har jag haft ett tomt växthus på vintern förut? Det går liksom inte att förstå när jag ser hur det ser hur härligt och frodigt det är nu, den 20 mars!

Läs gärna mer i länkarna nertill om hur jag sår och planterar tidigt i kallväxthuset enligt Anna-Maj Hermansson Wandts bok Ekologisk odling & självhushåll – på kvinnligt vis. Hela boken finns att ladda ner och läsa alldeles gratis för den som vill.

Kallväxthuset i år (2015)

1. Tidig start i kallväxthuset (13 februari)
2. Sådd i kallväxhuset (20 februari)

Kallväxthuset förra året (2014)

1. Tidig start i växthuset (20 februari)
2. Hur går det i kallväxthuset (8 mars)
3. Utplantering i kallväxthuset (20 mars)
4. Skördetid i kallväxthuset (9 maj)
5. Säsongsbyta i kallväxthuset (12 juni)

I dag öppnar vi plantskolan för säsongen! Vi har kryddväxter, sättlök och sparrisplantor till försäljning.

Vi räknar med att tomat-, paprika- och chiliplantor är klara till försäljning från och med Valborgsmässoafton.

Öppettider:
Torsdag kl 10-18
Fredag kl 10-18
Lördag kl 10-14

Valborgsmässoafton och 1/5 har vi ordinarie öppettider.

Plantskolan är stängd när jag är på marknad:
9/5 är jag på Gullabo marknad.
15/5 är jag med på Våryra i Torsås, i Ekbacken, Torsås Hembygdspark.
16-17/5 deltar jag i Sparrissafari längs kustvägen.

Varmt välkommen!

Det finns en anledning till att jag har tretton sorter. Förutom att de är en prydnad i varje trädgård med sitt varierade bladverk så smakar de också helt olika. Allt från rundmyntans, äppelmyntans och grönmyntans blommiga och mjuka smaker till apelsinmyntans och ingefärsmyntans kryddiga hetta. Och allt däremellan! Att sedan bin och humlor gillar myntablommorna är ytterligare ett skäl till att odla mynta. Vi som odlar mat i trädgården behöver skapa en gynnsam plats för pollinerare.

Till vänster Krusmynta, i mitten Apelsinmynta och till höger Rundmynta.

Mynta är enkelt att odla och trivs i kruka både utomhus och inomhus. Ja, myntan är en av kryddväxterna som går bra att odla inomhus. Faktum är att den helst bör stå i kruka, eftersom rötterna gärna invaderar varje ledig jordyta. Planterar man mynta i en rabatt med andra växter så har man snart bara mynta i den. Vill man ändå ha den i rabatten så kan man gräva ner krukan. Bra jord, väldränerad kruka och gott om vatten tycker myntan om. Sol eller halvskugga går lika bra.

Varför inte piffa till en redan mycket god chokladkaka med lite färsk mynta? Jag bakar ibland Eksta chokladkaka ur Anna Bergenströms bok Annas kakbok till eftermiddagskaffet. Det är en lättbakad, lite kladdig chokladkaka. Men jag spetsar den med färska myntablad i smeten.

Till vänster Marockansk mynta, i mitten Ananasmynta och till höger Schweizisk mynta.

Eksta chokladkaka med mynta

Bakas med fördel dagen innan eller åtminstone några timmar innan den ska serveras. Då hinner den sätta sig och få rätt konsistens.

100 g smör
2 ägg
2 rågade dl socker
1 dl vetemjöl
3/4 dl siktad kakao
1 tsk vaniljsocker
en näve finstrimlade blad av färsk mynta eller två msk torkade, smulade blad

• Smält smör,  lägg i den strimlade myntan och låt det svalna. Smörj och bröa en rund kakform, ca 20-22 cm i diameter. Värm ugnen till 175 grader.
• Vispa ägg och socker pösigt. Häll i myntasmöret och rör om.
• Mät upp mjöl, kakao och vaniljsocker i en skål. Rör ihop det med kaksmeten. Häll smeten i kakformen.
• Grädda mitt i ugnen i 24 minuter för 20 cm kakform eller 21 minuter för 22 cm kakform. Kakan ska se lös ut i mitten när den är klar.

Serveras med en klick vispgrädde och garnera gärna med en myntakvist!

Bättre sent än aldrig, eller hur? I dag kom kålplantorna i jorden. Själva planteringen föregicks av rätt mycket förberedelser, för i morse fanns det nämligen inte ens ett land.

Bakom vårt hus finns det en stenmur och fyra meter mark som är vår. Utanför markgränsen finns en hage där våra getter har sitt bete. Här, mellan stenmur och gethage, hade jag en gång i tiden ett jättefint land. Härligt sydvästläge och fin hetta mot stenmuren. Sen skadade jag mitt knä och landet växte igen. Och tiden gick. Landet hamnade lägst på prioriteringslistan när förmågan var begränsad. Så jäkla synd! För vi bor på ett berg och en stenhög och just här är det finfin matjord.

Men i morse bestämde jag mej. Jag grävde bort tistlar, nässlor och kvickrot på 2,5 x 4,5 meter och stängslade så gässen inte kommer in. Jag täckte marken närmast stenmuren med allehanda material från kaninburarna som Lena passade på att rengöra. Sen var jag rätt slut. Men samtidigt fick jag energi av att ha återerövrat en fin bit matjord. Så jag planterade. Varannan rad lågväxt huvudkål (savoykål, vitkål och blomkål) och varannan rad högväxt kål på stam (grönkål, broccoli och broccolo) för att få lite luft mellan plantorna och lättare ha koll på sniglarna. För vi har mördarsniglar.

Det ser inte mycket ut för världen på håll, men det rymmer faktiskt 40 kålplantor.

Så här sent har jag nog aldrig planterat kål. Förhoppningsvis får den fart snabbt eftersom varje planta redan hade ett eget rotsystem i pluggbrättet som de växt i.

Plantorna är satta i en liten håla för att jag ska kunna vattna sparsamt just där rotsystemet bor och inte runtomkring. Jag har en stor balja i närheten där jag häller spillvattnet när jag sköljer ur gässens vattenhinkar, vilket görs flera gånger varje dag. I baljan kan man nätt och jämnt trycka ner och fylla en femliters vattenkanna och jag har två såna, så det går lätt och smidigt att vattna med spillvatten. Lite snigelkorn i varje planteringshåla är ett måste. Nu ska jag hålla koll på sniglarnas framfart några dar, sen ska jag täcka kring plantorna med gräsklipp om de får vara ifred. Till sist behövs något form av skydd, som fiberduk eller insektsnät. Men det är en dag i morgon också.

Jag har redan skördat tre stora, fina spetskålhuvuden i växthuset och tunneln och det finns ytterligare tre kvar, så än så länge är det ingen kålbrist. Sen har jag en stor låda med 16 broccoliplantor som har några veckors försprång mot plantorna i det här nya landet. Och några krukor med kålplantor i tunneln som jag inte vet var jag ska sätta… men hur som helst, jag känner mej stolt och glad över mitt fina kålland. I did it!

Är du trött på slemmiga spår i sallaten? Blir sur när du hittar en snigel i det där läckra sallatshuvudet? Det går faktiskt fint att odla sallat i både brätte och kruka och sätter man sen sina plantor lite högre så kan det bli helt snigelfritt. Här är min sallatshylla.

En enkel hylla som jag skruvat ihop av spillvirke. På den odlar jag sallat i odlingsbrätten som är ca 60 x 40 cm stora och ca 10 cm höga. Ett brätte rymmer ca 6 plantor. Som här, där jag har tre huvuden med ekbladsallat Veredes och tre med bladsallaten Red Salad Bowl. Maffigt!

Bra jord är ett måste. Att sallaten växer snabbt gör den krispig och saftig. Just det här brättet är fyllt med Emmaljunga ekologisk jord, för att se hur mycket krut det är i den. Och den håller vad den lovar. Ingen extra gödning är tillsatt. Jag vattnar en skvätt varje dag. Det bästa av allt: inte en snigel så långt ögat når!

Lite mer småväxt cossallat går också fint i brätte. Som Little Gem och Amaze, där det ryms åtta plantor i ett brätte. Amaze är en favorit i läckert vinrött som dessutom övervintrat i växthuset!

Little Gem är grön, spröd och god!

Ett annat sätt att odla sallat är i kruka. Här har jag ett sallatsbord med många olika sorters sallat i krukor i storleken 9 x 9 x 9 cm. Den här sallaten blir inte lika stor förstås. Även den växer i Emmaljunga ekologiska jord och utan gödning. I bordet har jag en sandbädd för att det alltid ska vara lite fuktigt. Sallat vill inte torka.

Inte heller hit kommer sniglarna! Little Gem blir lite mindre i krukan, men ändå ett fint och saftigt huvud.

Många större sorter av isbergssallat, bataviasallat och huvudsallat kan växa i kruka men storleken blir därefter. Det gör ju inget om det är saftiga blad man är ute efter!

Sniglarna är här för att stanna men med lite tips och tricks kan vi odla härliga sallatshuvuden ändå!

Årets vitlök är skördad och jag känner mej nöjd. Så himla nöjd! Både med den vanliga sättvitlöken och med provodlingen av bulbiller (de där smålökarna som kan sitta på halsen eller i toppen på vissa sorters vitlök).

Först och främst har jag odlat massor av vitlök av en ny sort jag fått för provodling av min vitlöksleverantör. Jag fick löken 2013 och odlade den då, tog eget utsäde och satte det i höstas. Mycket fin skörd!

Sorten har nu fått namnet Sabagold och den ger en jämn och fin skörd av friska och goda vitlökar. Lagringsdugliga är de dessutom. De här på bilden ovanför har fått extra gödsel i våras.

Jag satte ett gäng i min sparrislåda också. Den går längs växthusets nordvästsida och är 5 x 0,8 meter lång. Två rader med 10 cm mellan lökarna. De fick ingen extra gödsel i våras och ändå fick jag 95 finfina lökar!

Det går åt en del vitlök i vårt hushåll, både till alla inläggningar, chili- och tomatsåser och även till mjölksyrningar. Och alla man ska ugnssteka med havssalt, äta färskpressade i en dressing och slänga ner ett par hela vitlökar i en köttgryta… det blir en del!

Nu när tomaterna börjar mogna kan jag ju länka till förra årets bästa recept där både vitlök och tomater ingår. Lite lockbete…

Men tillbaka till årets vitlöksskörd.

Ett litet gäng Sabadrome är aldrig fel.

Liksom Clédor som är fin att långlagra.

Och Flavor, även den en hållbar vitlök.

Primor har härligt stora klyftor och är den jag äter först.

Av alla olika sorters bulbiller jag odlade blev det också en fin skörd, om än liten. Jag blev ändå förvånad över att vissa lökar blev så stora. Bulbiller är jag helt nybörjare på så det känns extra kul att det lyckades så bra. Alla bulbiller kommer från föreningen Sesam.

Hammarvitlöken fick både enhetslökar (utan klyftor) och lökar med klyftor.

Leningradskij.

Petrovskij.

En ynka lök av Estnisk röd, men eftersom det är en enhetslök kan jag ju sätta den i höst och kanske få en stor fin klyftad vitlök nästa år. Och mer utsäde!

Mr. Urban var också ensam.

Några få av sorten Ormlök.

Några Rysk röd.

Till sist odlade jag elefantvitlökar i växthuset. Det blev några stora fina klyftor att sätta i höst. Smålökarna vid sidan om ska jag också sätta men jag räknar med att de nog tar längre tid på sig att bli stora.

Rik på vitlök – det känns gott!

Mjölksyrejäsning är ett bra sätt att förädla sina grönsaker på, både för storodlaren som vill ha kilovis med surkål och för den lilla odlaren som kan plocka ihop lite här och lite där och syra en burk fantastiskt pickles.

I går gjorde jag årets första syrning. Jag använde tre perfekt mogna broccolohuvuden som bas och kompletterade med små buketter av broccoli, några smålökar av olika sorter och sockerärtor. Som krydda tog jag färska blomkronor av kryddfänkål och torkade kumminfrön.

Till en pickles kan man egentligen ta vad man har och särskilt vad man tycker om. Det enda att tänka på är att om man använder bönor ska de förvällas i kokande vatten först.

Recept till mjölksyrejäst pickles
30 g salt/1 liter vatten/1 kg grönsaker

• Koka vattnet med saltet och låt det svalna.
• Skölj och skala grönsakerna. Bönor förvälls någon minut i kokande vatten och får svalna. Dela grönsakerna i slantar, klyftor, buketter eller låt dem vara hela.
• Varva grönsakerna i burken och häll i saltlagen så att grönsakerna täcks.
• Fyll en enliters plastpåse med lite vatten och knyt ihop den. Lägg denna överst i burken och pressa ner grönsakerna under saltlagen. Sätt på locket. Nu hålls grönsakerna syrefria och mjölksyrabakterierna kan sätta igång processen.

Av broccolons tjocka, söta stjälk gör du en egen syrning, gärna med morötter. Riv alltihop och pressa ner med lite kummin. Samma typ av saltlag kan användas.

Låt burken stå i rumstemperatur på en djup tallrik eller bricka med kanter och med en papperskasse över som skydd mot ljuset de första 10-14 dagarna. Troligtvis jäser det över men det gör ingenting. Blir det däremot för lite vätska så att grönsakerna inte täcks så får du koka nytt vatten, låta det svalna och fylla på lite. Varning för att det är rätt hårt tryck i burken. Öppna den i diskhon!

När jäsningen har lugnat ner sig efter 10-14 dagar sätter du burken i kylen. Där fortsätter mognadsprocessen och goda smaker bildas men du kan mycket väl provsmaka!

Kan mat bli vackrare än såhär?

Nu börjar det bli dags att beställa vitlök att sätta i höst. Vi säljer virustestat och certifierat utsäde, dock ej ekologiskt. I år har vi fem sorter. Sortiment och hur du beställer hittar du här!

Det är lätt och roligt att odla vitlök om man bara följer några enkla regler:

Beställ bra utsäde

• Det du hittar i kyldisken i affären är inte tänkt till eller lagrat som utsäde.

Plantera

• Dela vitlöken i klyftor.
• Plantera klyftorna med rotändan ner.
• Använd 35–40 cm radavstånd och 10–15 cm avstånd mellan klyftorna. I pallkrage, djupbäddar eller bäddar där du inte går kan du plantera tätare, 25 cm mellan raderna och 10 cm mellan klyftorna. Plantera så djupt att 4–5 cm jord täcker klyftorna.

Gödsla

• Gödsla tidigt, redan när snön smälter, för vitlöken är snabb att komma upp. Gödsla sedan ett par gånger till före midsommar. Stallgödsel eller kompost ska vara väl brunnen  och förmultnad. Gräsklipp fungerar utmärkt.

Skörda

• Skörda den gröna blasten tidigt – den är jättegod! Ta bara något blad från varje planta så klarar den sig fint.
• Skörda några smålökar i juni – bara för att det är gott.
• I mitten av juli, början av augusti är det dags att skörda på riktigt. Blasten ska delvis ha gulnat och löken är klar. Ta upp en lök och och se om den är klar. Får den stå kvar i jorden för länge så spricker det yttre, skyddande skalet och du kan få mögelangrepp. 

   

Torka

• Låt löken torka ordentligt på ett luftigt och varmt ställe i ca 2 veckor. Utomhus under tak (tänk på daggen!) i soligt väder eller inomhus i luftigt och varmt utrymme.

Lagra

• Du kan ha löken i köket, där är det både torrt och lagom varmt. Lök som inte har topplök kan du fläta till snygga flätor att hänga på köksväggen.

Jag lovade en utvärdering av mitt experiment att odla egen sättlök från frö och här kommer den. Efter att ha provat lite olika metoder sen 2013 känner jag mej nu rätt säker på hur jag ska göra.

Problemen med att odla egen sättlök tyckte jag var att rödlöken inte höll fram till planteringsdags. Då hade jag lagrat den i trådkorgar i pannrummet. Luftigt och varmt alltså. Den gula löken klarade sig bra men rödlöken torkade ihop helt och det blev bara skal kvar. Vinterns försök bestod i att lagra den egenodlade sättlöken svalt i papperskassar. Svalt för att se om det funkade bättre än varmt och i papperskassar för att det möjligtvis skyddade lite mer mot torka. Löken var dessutom inte avblastad, för jag tänkte att den torra blasten blir ytterligare lite skydd mot torka. En av vindsgarderoberna fick tjänstgöra som lagringsutrymme och den höll kring 10-12 grader.

Så här såg det ut.

Stocklöpning (att löken går i blom i stället för att växa till en stor lök) kan också vara ett problem med sättlök. Jag har inte haft det problemet (än) men tänkte ändå ”mota Olle i grind” och prova med värmebehandling, som lär vara effektivt. Eftersom detta var ett experiment måste jag ju ha jämförelsematerial, så jag delade upp mina tre sorter i sex påsar, hälften av varje sort per påse. Sen värmebehandlade jag en påse av varje sort och lät en påse av varje sort ligga kvar i garderoben. Värmebehandlingen bestod i att jag lindade in påsarna i en frottéhandduk och la den på elementet och höll 40 grader i 24-30 timmar. Det kallas kort värmebehandling. Lång värmebehandling innebär att man lagrar sättlöken i 28-30 grader från skörd tills man sätter den.

Jag odlade löken på tre ställen. Första omgången satte jag i kallväxthuset den 20 februari. Andra omgången i varmbänken i tunneln den 15 mars och den tredje omgången sattes på friland den 2 juni. Alldeles försent enligt mitt tycke. Jag brukar sätta ut löken i början av april men i år hade jag så mycket jobb så det hanns inte med.

Att sättlöken blir för stor ökar också risken för stocklöpning. 15-20 mm lär vara lagom storlek och mina höll sig ungefär där.

Resultatet då? Jo, rödlöken höll lika fint som den gula och ingen lök gick i blom. Toppen!

Så här gör jag för att odla egen sättlök, baserade på min växtzon som är 2-3:

• Bredså lökfrö i brätte 3 juni
• Gödsla måttligt, löken ska inte bli mer än 15-20 mm.
• Låt löken mogna i brättet genom att sluta vattna den när den är lagom stor.
• När blasten torkat ihop helt och är knastertorr tas löken upp och läggs i papperskassar i svalt utrymme, 10-12 grader. Ta inte bort blasten.
• Sätt löken nästa vår.

Varför ska man då odla egen sättlök när det finns att köpa?

• Utbudet av spännande sorter är så mycket större bland frön än bland sättlök.
• Du får ekologisk sättlök, vilket inte alltid finns att köpa.
• Den är klar när du vill sätta den, även om du gör det så tidigt som i februari. Jag hittar aldrig sättlök så tidigt i affären.
• Det är mycket billigare.

Årets lökskörd blev stor och fin!

Massor av god lök till vinterns och vårens mat.

Till april ska den räcka, sen tar den tidigt satta löken i växthuset över.

Tidigare inlägg om att odla egen sättlök från frö

Kolla lökförrådet! 31 januari 2015
Odla egen sättlök – hur gick det? 20 augusti 2014
Kan man odla egen sättlök? 10 april 2014

Fler plantor och större plantor, det var väl egentligen förra vinterns erfarenhet av vinterodlingen. Ljuset räckte inte till för att mina små plantor skulle växa sig så stora som jag tänkt. Alltså har jag sått tidigare och varit noga med att skola om för att plantorna hela tiden ska växa till sig. Och jag har sått mycket! Det ska ju räcka till oss två men även hönsen, vaktlarna, gässen, kaninerna och getterna gillar lite färskt grönt på vintern.

Häromdagen, i mitten av oktober planterade jag mitt vinterväxthus. Fast druvorna hänger halvmogna och chilin står i full prakt. Jag fick klippa ner sista gurkplantan och skördade ett tjugotal finfina gurkor. Den här odlingssäsongen vill liksom inte ta slut. Inget att gnälla över, bara tacksam ta emot. Vilka skördar det blev till slut!

Jamaican Bell ger ett överflöd av milda chilifrukter som är mycket goda att kärna ur, fylla med fetaost och grilla i ugnen. Tänk att det fortfarande mognar i mitten av oktober i mitt kallväxthus!

Men åter till vinterodlingen. Flera sorters kål, vinterpurjolök och olika sorters sallat är grunden. Sen experimenterar jag med olika grödor. Förra året var det rädisor, fänkål och spenat. Det gick sådär. Jag sådde för sent. I år har jag sått tidigare, redan den 15 juli.

Här, i nordöstra delen av växthuset har jag först satt ut kål med jämnt avstånd. Grönkål Westland Winter, violett grönkål Curly Scarlet, broccoli Thompson, broccolo Veronica F1, spetskål Vysocke och broccoli Piracicaba. Däremellan har jag planterat fänkål, sallat Little Gem, Pirat, Amaze, Craquerelle du Midi och vintersallat. Eller ja, vintersallaten frösår sig själv. Rädisor längs kanterna och där det får plats.

På sydvästsidan har jag gjort på samma sätt. Kålplantor med jämna avstånd. De ska ju stå kvar längst, enligt min plan. Här har vi palmkål Nero di Toscana, purpurkål Baltisk Röd, Brukale Petit Posy och broccoli Ramoso Calabrese. Mellan kålen står det fänkål, sallat, rättika Hilds Blauer Herbst und Winter och majrova Red Round.

Broccolin Thompson är snabbast med att bilda huvuden.

Sallaten kan breda ut sig mellan kål och fänkål. Den här är snart skördeklar. Det är visserligen en huvudsallat av sorten Pirat, men jag räknar inte med knutna huvuden så här års.

Min tidplan såg ut så här:

15 juli

• Så fänkål i låda som sen skolas i större krukor för bra tillväxt. Den här sådden sker en månad tidigare än förra året eftersom plantorna då inte hann bli skördeklara.
• Så sallat omgång 1 i pluggbrätte, 1 frö/plugg. Sorter: Craquerelle du Midi, Little Gem, Amaze, Sweetheart, Pirat, Veredes. Sallaten sås i två omgångar i år i stället för i mitten av augusti förra året.
• Så kål i pluggbrätte, 1 frö/plugg. Skola om i stora krukor för bra tillväxt. Sorter: broccolo Veronica F1, brukale Petit Posy, broccoli Ramoso Calabrese, Calabrais, Piracicaba och Thompson, sprouting broccoli Summer Purple och Red Arrow (fick ett fint huvud och många fina skott från mitten av mars förra året), spetskål Filderkraut, Express och Vysocke, svartkål Nero di Toscana, grönkål Curly Scarlet, Westland Winter och baltisk röd. Förra årets sådde jag spetskål och blomkål i mitten av augusti för övervintring och tidig skörd. Det lyckades inte så bra. Jag sår nog blomkål den 20 februari som jag brukar i stället men spetskål måste jag bar prova igen, nu med tidigare sådd.

5 september

• Så sallat omgång 2 i pluggbrätte, 1 frö/plugg. Sorter: Veredes, Little Gem, Craquerelle du Midi.
• Så rädisor i pluggbrätte, 4-6 frö/plugg. Sådd ca 10 dagar tidigare än förra året eftersom det inte hann bli något då.
• Så rättika i pluggbrätte, 1 frö/plugg. Sort: Hilds Blauer Herbst und Winter. Nytt experiment!
• Så majrova i pluggbrätte, 1-2 frö/plugg. Sort: Red Round. Detta är en test, jag har inte provat förut.

Allt är inte utplanterat ännu för jag har inte hunnit tömma tunneln än. Den är full av chili och physalis som håller på att mogna men där står även en broccolo Romanesco och några brysselkålplantor sen tidigare. Så fort jag får tid så sätter jag ut vinterpurjo, sallatsplantorna från omgång 2 och ännu fler kålplantor av olika slag.

Eftersom rådjuren äter upp allt jag har i landen när vintern kommer, har jag även grävt upp fem stora grönkålsplantor och tre halvfärdiga savoykålhuvuden och satt i hinkar i växthuset.

Nu är det grönt hela året i både kallväxthus och tunnel. Vilken fröjd att ha ett levande skafferi!

Vi äter mycket mjölksyrejästa grönsaker under vintern. Jag syrar vitkål, broccolo, morötter, broccoli, sockerärtor, vitlök, ja det mesta åker ner i burkarna i olika kombinationer och hamnar så småningom på middagsbordet som ett gott tillbehör till maten. Om jag skulle lista tre favoriter så är det surkål, syrade morötter med kummin och syrad grönsaksmix med broccolo och fänkålsblommor. Fast tre räcker inte. Då ryms ju inte den syrade ajvarn!

Jag experimenterar mej fram och försöker hitta nya varianter hela tiden. Första gången jag försökte mej på att syra ajvar relish var 2013. Det blev så gott! Men även det som är gott kan bli godare, eller hur? Så förra året kryddade jag lite annorlunda. Jag tänkte att honung skulle ge en lite rundare smak och ingefära ge det där stinget som värmer så gott, om man nu inte tycker att chili värmer så det räcker… Den stora skörden av chili, paprika och aubergine fick styra så jag syrade mycket mer, en 3-litersburk!

Och det blev just sådär gott som jag hade tänkt! Smaken av rostad paprika och aubergine som finns i den köpta ajvarn är utbytt mot en friskt syrlig smak som passar till det mesta. Nu när jag gör min egen ajvar tycker jag att den köpta är aningen för söt. Samma inläggningar med ättika och socker, de känns för söta. När man börjar syra får det effekter på smaklökarna.

Recept
1 kg paprika (röd blir vackrast men man kan lägga ner lite orange och brun också)
0,9 kg aubergine, rå och oskalad
80 g jodfritt salt
8 stora klyftor vitlök, eller 16 normalstora.
75 g stark chili med kärnor
2 msk honung
2 msk färsk ingefära

Chilin jag använde var en smal, lång röd chili av okänd sort. En sån där sort som inte är vad det stod på fröpåsen men som man ändå vill fortsätta odla för att den är så väldigt god!

• Finriv alla ingredienser i matberedare (mixa inte).
• Blanda allt ordentligt med saltet i en stor bunke.
• Packa det i burken och fyll på lite kokt och avsvalnat vatten ovanpå om det inte vätskat sig tillräckligt för att täcka grönsakerna.
• Följ tipsen nedan!

Några tips!
Använd handskar så fort du ska hantera chilifrukter i större mängder som är öppnade eller delade på något sätt. Det är väldigt starkt och kan svida rejält på händerna eller där man råkar klia sig… Mixar du chili i matberedare så ha lock på, använd inte stavmixer i öppet kärl eftersom det kan stänka. När du öppnar locket så passa dig för chiliångorna som kan få den mest härdade att nysa ordentligt. Samma sak när du sköljer redskapen i vatten och diskar, använd handskar och akta dig för ångorna. Låt inte barnen vara med när du syrar chili. Å andra sidan känns det som om man aldrig mer ska bli förkyld efter en dag med chilisyrning

Saltet ska vara jodfritt och grönsakerna helst ekologiskt odlade för att man ska lyckas.

Överst i alla burkar lägger jag en 1-liters plastpåse fylld med lite vatten. Påsen ska vara av god kvalitet så att den inte läcker. Jag använder fryspåsar. Påsens roll är att vara gräns mellan det som ska syras och syret eftersom mjölksyrebakterier vill leva och föröka sig i vatten och inte i luft.

I början av mjölksyreprocessen kan det jäsa ganska kraftigt och det bildas koldioxid som tränger ut ur burken. Så ska det vara. I bland jäser det så mycket att vätskan rinner över. Då kan man behöva fylla på med kokt vatten så att vätskenivån hålls över grönsakerna.

Alla syrningar har stått i rumstemperatur de första 10-14 dagarna. Jag har en papperskasse över som skydd mot ljuset och burken står på en djup tallrik för att samla upp vätskan som rinner över  Därefter flyttas de in i kylskåpet och är färdiga att provsmakas.

Tidigare inlägg om mjölksyrning

• Om mjölksyrning som den nya trenden
• Mjölksyrade grönsaker och pickles
• Syrad chili värmer gott

Efter en mycket mild och fuktig vinter har det nu gått över till riktigt kallt. Det har hänt saker i min vinterodling som jag måste tänka över och lösa till nästa säsong. Det fuktiga och milda vädret ställde till det på flera sätt i både tunnel och kallväxthus.

Ett av problemen är gråmögel. Ett gråbrunt ”hårigt” ludd som egentligen är en svamp vid namn Botrytis cinerea. Det växer under perioder med mulet och fuktigt väder, vilket låter som en bra beskrivning på hur den här vintern har varit, med några enstaka kalla dagar som undantag. God ventilation är A och O för att driva ut fukten och det är ibland lättare sagt än gjort. När det var som mildast och fuktigast hade jag luckorna på kallväxthusets läsida öppna dygnet runt för att slippa kondens. Gråmöglet fanns ändå kvar och jag skar bort de angripna delar jag hittde. Det är svårare att ventilera min tunnel eftersom den inte har någon öppning i taket eller längs långsidorna.

På bilden av broccoli ser du två angrepp av gråmögel i tidigt stadium, ett på stjälken där jag brutit av toppskottet och ett på sidoskottet till vänster.

Jag har läst på lite och kommit fram till några saker att tänka på:

• Gråmögel gillar när det är fuktigt och kallt.
• Vattna inte växterna sent på kvällen och framför allt inte uppifrån, svampen kan spridas av vattenstänk.
• Försök att sänka luftfuktigheten genom ventilation. Så lite som fem procent kan göra stor skillnad!
• Beskär och skörda på förmiddagen så att sårytorna hinner torka så mycket som möjligt innan nattens fukt och kyla kommer.
• Lämna inte kvar bortrensade växtdelar i växthuset.

Gråmöglet har flera naturliga fiender som väl är! Trichoderma harzianum är en sådan fiende, en svamp som både kan minska och ta bort angrepp. Ett klassiskt knep lär vara att skära rent infekterade sår och gnida in dem med torv, där Trichoderma normalt finns. Detta provade jag direkt och det hjälpte faktiskt! Räcker det inte med torv så finns det även ett biologiskt medel som är godkänt för ekologisk odling. Det heter Binab Trichoderma och är baserat på de naturligt förekommande svamparna Trichoderma polysporum och Trichoderma harzianum och finns att köpa på nätet.

Broccoli Piracicaba har drabbats mest av mina sex broccolisorter. Här finns angreppen både på sidoskottet längst upp till vänster och på bladet i nedre hörnet till vänster. Jag kan också föreställa mig att det kommer att bli ett angrepp i hela stammen, eftersom den spruckit hela vägen nerifrån och upp. En typisk inkörsport för gråmögel. Jag hade två plantor av denna sorten och den andra fick gråmögel i stammen och vek sig.

Trots angreppen har jag ändå skördat många små läckra skott av både blad och buketter av broccoli!

På den här broccolin har toppen delats i tre delar efter att jag skördat toppskottet. Troligen hände det när det var -10 grader i tre dygn. Här skar jag ett rent snitt och gned in det med torv.

Här är en ung planta av broccolo Romanesco, en långsamväxande broccolo som får mycket stora huvuden på friland men här har toppskottet ännu inte utvecklats. Plantan ser frisk ut så det är bara att hoppas.

Broccolo Veronica F1 har ger däremot fina små huvuden men bara ett per planta. De små bruna fläckarna är en liten antydan till mögel på huvudet så här gäller det att skörda snabbt. Toppskottet till oss människor och de grova bladen till höns och kaniner. Gässen knaprar gärna på stammen, så inget går till spillo.

Broccoli Romanesco Calabrese har också spruckit, men bara ett sidoskott. Gråmöglet breder ut sig på ett blad längre ner. Man fick verkligen ha koll på sin vinterodling i år. Städa, skära rent trasiga sår och skaka bort kondens.

Även broccoli Thompson har fått angrepp där jag skurit av toppskottet. Jag skar ett nytt snitt en ”våning” längre ner och gned med torv. Många fina sidoskott är på väg så det är säkert värt besväret.

Ännu en broccoli! Kan man få för många? Det här är en vars toppskott verkar vilja gulna trots sin litenhet. Lika bra att skörda och låta sidoskotten få all energi. Sorten heter antingen Red Arrow eller Summer Purple, jag har tappat bort etiketten…

Ett annat problem är sniglar. Jag har alltid lyckats hålla kallväxthuset rent från sniglar och har jag nån gång sett ett snigelspår så har jag jagat den rackaren med pannlampa tills jag hittat den och oskadliggjort den.

Den här vintern var annorlunda. På något sätt hade jag missat en snigel som lyckats lägga ägg som kläckts för några månader sen. Jag hittade en massa småsniglar som bara var en centimeter långa, svarta med gul undersida. Det är inte mördarsniglar utan någon annan sort. De knaprade hål på sallat, rädisor och majrovor. Jag plockade dem och gav dem till hönsen som blev glada för lite extra proteiner. Det blir till att ha superkoll när vårvärmen kommer!

Jag har skördat en del rädisor (mitten) men majrovorna (till höger) är fortfarande lika små som rädisor. Vi får se vad det blir av dem. Rättikan Hilds Blauer Herbst und Winter (till vänster) är en riktig favorit. På friland blir den jättestor, mild och fin som en rädisa och stor som en riktigt stor morot. Den tycks gilla kylan och tuffar på med nya blad hela tiden och jag låter den hållas.

Av mina fyra sorters huvudkål växer spetskålen Express bäst. Den börjar knyta sig och ser frisk ut.

Spetskålen Fildekraut växer också men den ska ju bli så mycket större än Express.

Savoykålen som jag grävde upp från landet och satte i en kruka ser fin ut. Jag skördar några av de yttersta bladen då och då och låter själva huvudet vara så länge jag har skördade vitkålshuvuden kvar i förrådet.

Spetskålen Jåtun mår också fint än så länge. Men vad händer om kylan sätter in nån längre tid? Tja… vinterodling är och förblir ett experiment som är beroende av vädret för min del. Utmaningen är att odla färsk mat under vintern utan tillskottsvärme eller extraljus.

Flera sorters grönkål, både grön, violett och svartkål är ett måste. Utomhus är den avgnagd ner till rötterna av rådjuren men här i växthuset ger den även oss andra mat.

Sallatshuvudena är slut och kvar finns småplantor som förhoppningsvis ska övervintra för att ge en tidig skörd i vår. Nästa år ska jag inte sätta sallaten mellan kålplantorna för att spara utrymme. En mild vinter blir det för fuktigt mellan de större kålplantorna och mögelsvampar får fäste även här. Småplantorna ser hyfsat friska ut förutom några små angrepp av svamp. Jag rensar bort dåliga blad så fort jag ser dem.

Jag trodde fänkålsplantorna skulle dö i kylan men icke! Själva knölen är brun och trist men det kommer friska blad i mitten som ger fin krydda till maten.

Vinterpurjon växer stadigt till sig medan jag skördar av höstpurjon som jag grävt upp och satt ner i en hink med torv i växthuset. Vinterpurjon vill gå i blom på våren så där gäller det att vara steget före och skörda medan tid är. Annars är blombollarna fantastiskt vackra också!

Sist men inte minst… glöm inte att sänka luftfuktigheten genom att vädra. Jag har öppet dygnet runt så länge det är plusgrader. Strax innan minusgraderna sätter in stänger jag fönstret och täcker odlingarna med fiberduk. Enkel eller dubbel beroende på hur kallt det blir. Ibland, som nu när det ska blir ner mot -15 på nätterna och flera minusgrader även på dagarna så lägger jag treskikts bubbelplast över fiberduken.

Ett tips är att satsa på innertunnlar och lådor med glas inne i växthus och tunnel för att höja temperaturen ytterligare några grader. Det ska jag prova nästa säsong. Flera andra goda tips finns i den här filmen.

Visst är det lite pyssel med vinterodling men det är ju så härligt med eget grönt och krispigt även på vintern.

Vinterodling 2014-2016

1. Vinterodling i tunnel och växthus (13 augusti 2014)
2. Hur går det med vinterodlingen? (18 september 2014)
3. Vinterodlingen börjar planteras (26 september 2014)
4. Skördetid i vinterodlingen (5 december 2014)
5. Utvärdering av 2014 års odlingssäsong (11 januari 2015)
6. En titt på vinterodlingen (29 januari 2015)
7. Vinterodling 2015 (17 oktober 2015)

Efter en lång period av riktigt kallt väder med minusgrader dygnet runt har det börjat töa! Vi har haft ner till -18 grader och alla växter i växthus och tunnel har varit täckta med dubbel fiberduk och 3-skikts bubbelplast. I dag har jag tagit bort allt täcke som inte var fastfrusen i marken och öppnat upp husen för att släppa in värmen. Det är +4 grader ute men i både växthus och tunnel är det tjäle i marken. Det är första gången jag vinterodlar i sån här kyla. Så bra att få reda på hur växterna klarar sig under såna förhållanden! Ni är förstås nyfikna… Vi börjar med spetskålen.

Spetskål Express ser fin ut. Jag har två plantor och med tanke på att jorden i lådan är helt frusen så känns det ju helt okej att bladen hänger lite. Den ser ändå frisk ut!

Den violetta spetskålen Vysocke. En planta har jag och den mår bra.

Spetskål Filderkraut satte jag två plantor av och båda ser fina ut. Jag har gott hopp om att spetskålen ska sätta räta upp sig och bli saftspänd så fort tjälen släpper och även då sätta fart och växa sig stor. Inte gå i blom… snälla!

Alla sallatsplantor ser fina ut men finast av alla är Little Gem. Craquerelle du Midi och Guldgul Stenhoved har också övervintrat men hänger lite mer än Little Gem.

Broccolo Romanesco som ger riktigt stora huvuden ser hängig ut. Före kylan vek jag över de översta bladen, för under dem…

…så växer det en fin broccoloknopp!

En annan planta av samma sort ser fin ut i mittknoppen men de stora bladen har inte mått så bra i kylan. Det är inte lätt att ta upp nåt vatten ur frusen jord!

Alla plantor av svartkål, grönkål och violett grönkål mår toppen! Så fort de börjat växa får man skörda ofta för dessa plantor vill gärna sätta blomskott tidigt. Men blomskotten är lika läckra de.

Broccolins stora blad hänger men knopparna ser riktigt goda ut, eller hur? Vilken tur att jag satte nånstans runt tjugo plantor av sex sorter!

Broccolin Summer Purple är istäckt kring stammen men den ser förvånansvärt frodig ut. Den har ännu inte fått något toppskott men det är massor av sidoskott på väg.

Vinterpurjon S:t Victor ligger nästan platt av uttorkning. Här får jag nog skotta in lite snö. Även här gäller det att skörda tidigt när plantan fått fart. Den vill gärna gå i blom framåt vårkanten.

Brukale Petit Posy är härligt stor och jag har ännu inte skördat något.

Gott att se att plantorna klarat kylan. Nu återstår att se om de kan återupplivas och ge en tidig skörd. Mer om detta framöver!

Vinterodling 2014-2016

1. Vinterodling i tunnel och växthus (13 augusti 2014)
2. Hur går det med vinterodlingen? (18 september 2014)
3. Vinterodlingen börjar planteras (26 september 2014)
4. Skördetid i vinterodlingen (5 december 2014)
5. Utvärdering av 2014 års odlingssäsong (11 januari 2015)
6. En titt på vinterodlingen (29 januari 2015)
7. Vinterodling 2015 (17 oktober 2015)
8. Funderingar kring årets vinterodling (12 januari 2016)